Energi effektivitet Övervaknings- och hanteringssystemlösning
Smart energiförsörjningsövervaknings- och hanteringssystem med realtidsövervakning av strömförbrukning, energidatanalys, intelligent mätning och fjärrhantering för att förbättra energieffektivitet och minska driftskostnader.
2026/09/10
Läsvolym： 0
Case Details
Kinesisk ekonomisk utveckling har inträffat i en "ny normal", kännetecknad av betydligt accelererad industriell omstrukturering, långsammare tillväxt i energiförbrukning och en gradvis nedgång i resursintensiva, högenergiförbrukande och höguppsläppande industrier. Men när industrialisering och urbanisering accelererar och konsumtionsmönster utvecklas har energi- och miljöfrågor blivit flaskhalsar för ekonomisk tillväxt, vilket gör uppgifterna med energibesparing och utsläppsminskning särskilt mödosamma. Följaktligen spelar regeringen en ledande roll – genom att använda administrativa åtgärder – för att accelerera distributionen av online-energiförbrukningsövervakningssystem för energianvändande enheter och förbättra energimätningsramverk. Drivna av samhällelig efterfrågan och stark regeringsförespråkande har sektorerna för elektriska energihanteringssystem och bredare energihanteringssystem expanderat snabbt. Dessa system genomgår kontinuerlig teknisk innovation, utvidgar sitt tillämpningsområde och integrerar allt mer omfattande intelligenta funktioner.
De flesta energisystem i komplexa byggnader uppnår för närvarande realtidsövervakning av olika energikällor, inklusive vatten, elektricitet, gas och värmeenergi. Men försörjnings-, förbruknings- och lagringssystemen inom dessa byggnader fungerar oberoende av varandra; denna brist på samordning skapar "informationsöar". Dessutom hindras integration med olika automatiserade styrsystem av inkompatibla kommunikationsprotokoll, vilket förhindrar sömlös anslutning och gör samordnad styrning och hantering svårt. Nuvarande energihantering i komplexa byggnader står inför följande problem:
(1) Energiförbrukande utrustning saknar effektiv processövervakning, vilket gör det omöjligt att förebyggande identifiera eller eliminera säkerhetsrisker eller att adekvat hantera systemfel och anomalier. Driftledning saknar systematiskt underhållsstöd och diagnostiska åtgärder; energioptimeringsstrategier saknar vetenskaplig grund och genomförbarhet, vilket resulterar i suboptimala implementeringsresultat.
(2) Funktionaliteten hos befintliga energihanteringssystem i komplexa byggnader är till stor del begränsad till "energiförbrukningsövervakning". Dessa system samlar in förbrukningsdata men misslyckas med att fånga andra påverkande faktorer – såsom inomhus- och utomhus temperaturer, belysningsnivåer och HVAC-driftparametrar. Detta begränsar systemets övergripande analytiska förmåga, vilket gör det svårt att snabbt identifiera energieffektivitetsproblem eller genomföra effektiva energieffektivitetstester, vilket förhindrar att systemet uppfyller sin "hanterings"-funktion.
(3) Den låga nivån på energihantering i komplexa byggnader resulterar i dålig energieffektivitet. När det gäller den praktiska användningen av omfattande byggnadsenergihanteringssystem leder den begränsade färdigheten hos driftspersonal – som ofta endast kan utföra grundläggande start/stopp-operationer och rutinunderhåll – till en situation där högeffektiv utrustning installeras men driftsätts med lågnivåstrategier, vilket i slutändan resulterar i dålig övergripande energieffektivitet.
(4) Omöjlighet att interagera med huvudkraftnätet. Inga av de omfattande byggnadsenergihanteringssystemen tar hänsyn till interaktion med huvudnätet; förutom några få enskilda enheter eller moduler som stödjer automatiserade efterfrågeåterkopplingsstandarder har varken inhemska eller importerade energistyrningssystem för sådana byggnader liknande interaktiva förmågor.
Stora Energiförbrukande System och Utrustning i Omfattande Byggnader
(1) Strömförsörjningssystem: Försörjs av externa distributionsledningar eller lokala takfotonivåarrays. Extern högspänningsström kräver nedskalning för användning. Förutom själva högspänningsutrustningen inkluderar stora energiförbrukande system och enheter HVAC-system, belysning, hischar, fläktar, vattenförsörjningspumpar, kontorsströmsuttag och elfordonsladdningsanläggningar.
(2) Vattenförsörjningssystem: Försörjs av den kommunala vattennätet; internt är det uppdelat i system för hushållsvatten, brandvatten, HVAC-tillskottsvatten och landskapsvatten.
(3) Gassystem: Försörjs av det externa gasnätet. Gaskostnader utgör cirka 10% av den totala energikostnaden för en omfattande byggnad; den primära gasförbrukande utrustningen inom byggnaden består av gaspannor och köksmatlagningsapparater.
(4) Värmesystem: Jiangsu ligger inte i en region med obligatorisk statlig värme; därför tillhandahålls vintervärme för omfattande byggnader typiskt av lokala pannanläggningar eller värmepumpsbaserade HVAC-enheter.
(5) HVAC-system: Detta system utgör cirka 50% av byggnadens totala energiförbrukning. Det omvandlar energikällor – såsom elektricitet, naturgas och ånga – till kyl- och värmekällor för klimatstyrning, med elektriskt drivna system som dominerar. HVAC-system kategoriseras i vattenkylda centrala luftkonditioner, multisplit-system och split-systemenheter. Vattenkylda centrala luftkonditionsutrustning inkluderar huvudkylaggregatet, kylvattenpumpar, kyltorn, pannor och terminalenheter.
(6) Belysningssystem: Belysning utgör cirka 15% av byggnadens totala energiförbrukning. Belysningssystemets utrustning inkluderar främst elektrodlösa lampor, glödlampor, volframhalogenlampor, fluorescenslampor, metallhalogenidlampor, högtrycksnatriumlampor, LED-lampor och xenonlampor, samt nedströmsutrustning ansluten till uttag.
Energi flödesschemat för den omfattande byggnaden visas i figuren nedan.
Senwei Electronic Energy Efficiency Monitoring System är uppdelat i fyra lager. Det första lagret är utrustningslagret, inklusive: ströminstrument, mikrodatorreläskydd, solcellsinverterare, smarta switchar, fel- och vågregistreringsutrustning, temperaturinspektionsutrustning, likströmsbrädor, etc.
Det andra lagret är insamlingslagret. Genom den trådlösa kommunikationsterminalens nedströms tabell samlar och överför enheterna i området data genom kommunikationsgränssnitt och protokoll, och överför data till det övre lagret genom standardgränssnitt.
Det tredje lagret är transmissionslagret. Genom den trådlösa kommunikationsterminalens uppströms tabell överförs insamlingsutrustningen i varje område via nätverket för att realisera datatransmission. Vanliga inkluderar stjärnnätverk, ringnätverk, etc. Länkmedierna inkluderar parat tråd och optisk fiber. Parat tråd kan endast bilda ett regionalt nätverk inom 200 meter, medan GPRS inte är begränsat av avstånd och kan bilda komplexa och långdistans transmissionslager nätverksmedier.
Det fjärde lagret är displaylagret, som tillhandahåller grafiska presentationseffekter genom övervakningsmjukvara för att grafiskt visa systemets driftsdata. Förutom display tillhandahåller det också funktioner som felinformationsinsamling, felreproduktion, historiska data, vågformanalys, driftsloggar, driftsledning och andra funktioner.
Tekniska Specifikationer för Energieffektivitetsövervakningsterminaler
1.1 Översikt
Strömenergieffektivitetsövervakningsterminalen är främst designad för övervakning av trefas AC-energiförbrukning. Den erbjuder valbara RS485- och trådlösa kommunikationsmöjligheter, vilket underlättar strömförbrukningsövervakning, automatiserad mätarläsning och fjärrhantering. Produkten har hög noggrannhet, en kompakt fotavtryck och enkel installation. Den kan flexibelt installeras inom distributionsskåp för att möjliggöra sub-mätning, statistisk analys och övervakning av strömförbrukning över olika zoner och lasttyper.
1.2 Tekniska Specifikationer
Fysisk Beskrivning och Installation
2.1 Konturritning
Beskrivning av Strömenergieffektivitetsövervakningsterminalens Konturritning
2.1.1 LED-indikatorer
API-beskrivning:
2.2 Installation och Kablage av Strömenergieffektivitetsövervakningsterminalen
2.2.1 Strömenergieffektivitetsövervakningsterminalen ska installeras på en välventilerad, torr inomhusplats för att säkerställa säker och tillförlitlig drift, särskilt i områden utsatta för kontaminering eller förhållanden som kan skada terminalen.
Installation och Kablage: Klipp de tre split-core-sensorerna (A, B och C) på de motsvarande fas A-, B- och C-kablarna. Samtidigt använd de trefas spänningspiercingklämmorna för att genomborra kablarna och dra ström. Slutligen montera energieffektivitetsövervakningsterminalen på en närliggande DIN-rails för att slutföra installationen.
2.2.2 Dimensioner: 72 × 95 × 50 mm
2.2.3 Elektriska energieffektivitetsövervakningsterminalen ska kabelas korrekt enligt kablageschemat.
Kablageschema och Gränssnittsbeskrivning:
Strömkablageinstruktioner: Installera strömtransformatorerna för fas A, B och C enligt den angivna in- och utgångsriktningen (se pilriktningen på transformatorerna).
Grundläggande Funktioner
3.1 Elektrisk Energimätningsfunktion
3.2 Mätfunktioner
3.3 Tariff- och Tidbaserade (TOU) Funktioner
Mätaren stödjer två uppsättningar av tariff/tidsperiodsscheman, med automatisk växling vid förinställda tider; varje schema stödjer 4 tariffsatser och 8 tidsperioder.
Utrustad med en kalender och klocka tillåter systemet konfiguration av två säsongszoner per år och godtycklig programmering av åtta tidsperioder inom en 24-timmars cykel; det minimala tidsperiodsintervallet är 15 minuter, och tidsperioder kan sträcka sig över midnatt.
Stödjer modifiering av säsongszoner och tidsperiodsscheman via infraröd och RS485-kommunikationsgränssnitt, med säkerhetsåtgärder för att förhindra obehörig drift.
3.4 Kommunikationsfunktioner
Mätaren stödjer kommunikation via RS485-, infraröd- och trådlösa gränssnitt, vilket möjliggör simultan, störningsfri kommunikation över alla tre kanaler. RS485-porten stödjer full funktionalitet, inklusive mätarläsning och konfiguration, med en kommunikationshastighet på 2400 bps; infrarödporten arbetar vid 1200 bps. Lågeffekts trådlös kommunikation använder ett SPI-bussgränssnitt och arbetar vid en frekvens på 470 MHz.
Systemmjukvaran består av moduler för inloggningshantering, posthantering, daglig driftsledning, frå
Dela till：
